Traumabearbetning


RAPPORT från studiebesök  rörande psykoterapeutisk PTSD-behandling genom LAV i RD Congo 1.4 – 15.4 2011

SYFTET var att undersöka Post Traumatic Stress Disorders = PTSD hos sexuellt traumatiserade kvinnor och barnsoldater i Kongo.  Att dels studera PTSD, dels värdera behandling och omhändertagande, dels jämföra dessa tillstånd i en totalt annorlunda kultur jmf vår västerländska.

METODEN att på plats studera LAV:s psykoterapeutiska PTSD-behandling  möjliggjordes  med assistans av svensk biståndsarbetare, en mycket erfaren fransktalande sjuksköterska samt med tillgång till inhemsk professionell tolk mellan swahili, franska och engelska.

Genom utbildningen får eleverna praktisk kunskap, lär sig ett yrke, får en identitet, får självkänsla. Det var stor skillnad på de personer som nyligen kommit jämfört med de personer som fått en utbildning, kommit in i en ordnad tillvaro. Man såg det i deras ögon, deras skygghet, allvarlighet jämfört de andras större säkerhet, leenden.

Den psykologiska bearbetningen sker ffa i grupp. Det finns en psykolog Georges Rhohimbasa anställd, som fått sin psykologutbildning på universitetet i Kinshasa och vidareutbildning genom olika organisationer bl a War Child Holland och Norwegian Church Aid = NCA. Fördelningen 20% psykologisk bearbetning-psykoedukativ utbildning och 80% praktisk yrkesutbildning är empirisk framtagen. Det har visat sig att dessa ungdomar inte kan sitta stilla med 100% utbildning. De måste få röra på sig. Annars kryper ångesten på.

Varje individ intervjuas individuellt och med sekretess. Behandlingen sker i huvudsak i grupp men även individuell behandling förekommer i någon mån.

Barnsoldaterna måste avbrutaliseras till en början, det sker i samarbete med lärarna, tex när det uppstår konflikter. Barnsoldaterna har haft olika uppgifter, som att skydda ledaren, stjäla, vissa dödar. Ungerfär 1/3 av barnsoldaterna har dödat, det är ffa de pojkar vars familjemedlemmar har blivit dödade som själv hämnas genom att döda. Det är inte ovanligt med flickor som barnsoldater.

I behandlingen är det är mycket sport och spel, för att lära sig följa regler, respektera andra, samarbeta, träna relationer etc. Senare också rollspel samt arbete tematiskt i 8 moduler kring samarbete, känslor, hitta lösningar, ha relationer, se vad som utmärker en god resp dålig relation.  Man arbetar med ”compassion” och ”hope”. Arbetet sker i stor utsträckning  med och genom lärarna, många problem kommer till uttryck under yrkesutbildningen och tas om hand på plats. Att tala inför andra i grupp  är ett mål efter ungefär 3 månader. Så småningom kommer mer och mer fram, den egna berättelsen tar form. Och att lyssna på andra, ”jag är inte ensam”. Skammen blir mer hanterlig.

Generellt är det mer problem och arbete med flickorna som har blivit våldtagna och sexuellt utnyttjade, i många fall över lång tid. Se fallbeskrivningar.

Meggis congobilder 084

Många av flickorna har blivit gravida och man arbetar med att hjälpa dem knyta an till sitt barn.  Omkring 1/3 – 1/2 av flickorna har svårigheter att knyta an till sitt barn. Det är nödvändigt att lära sig tona ned, reglera känslorna, bland annat genom mindfulness. Man använder mot ångest också en metod tapping mot vissa zonpunkter i ansikte och händer med framgång. Det är en ofarlig metod utan biverkningar. Något att ta till när ångesten blir för stor, antingen behandlar man sig själv eller får hjälp av en kamrat.

IMG_3813

Sexuella relationer mellan pojkar och flickor accepteras inte.

Misslyckanden i behandlingen beror oftast på drogmissbruk ffa alkohol, bensodiazepiner, sniffning av bensin. Vissa av ungdomarna dövar på så sätt känslorna och sina flash-backs.

Man arbetar också i förekommande fall med ursprungsfamiljen, att få den att acceptera flickan, inte stöta ut henne. När flickan väl har fått sin utbildning har familjen ofta lättare att ta emot henne. Det är inte samma problem med utstötning från ursprungsfamiljen gentemot pojkarna.

Flickorna och pojkarna följs upp efter avslutad behandling dels yrkesmässigt men även psykologiskt. Det är svårt för ungdomarna att lämna LAV, då kommer osäkerheten och otryggheten tillbaka. Trots att dessa ungdomar varit utsatta för svåra trauman och i många fall under flera år är det c:a 75% som lyckas bli självförsörjande!

DISKUSSION

Behandling i grupp har många fördelar liksom att grupperna är homogena. Den skam som många med PTSD osynligt bär på kan bättre bearbetas i grupp, ”jag är inte ensam om det här”.

Det var imponerande  hur väl och naturligt programmet utformats. Det finns så tydligt ett före och ett efter hos eleverna i deras utstrålning. Den psykologiska traumabearbetningen har funnit sin form med moderna metoder, effektivitet och genomarbetad systematik, ex med teman, användandet av lagsporter, delegering av konfliktbearbetning till lärarna mm. Man måste  ge stor betydelse till den beteendemässiga delen med arbetsträning och skapande av betydelsefull identitet, ” jag är chaufför” som vår chaufför M uttryckte sig. LAV som organisation förmedlar hopp till de unga. Äldre elever finns som föredömen och flera av lärarna har en traumatisk bakgrund.
Det går att komma vidare. Det finns hopp!

Yrkesutbildningen är ett skelett där kunskap och behandling fyller ut som mjukdelar.

Meggi C Bergström

leg.läk./ specialist i psykiatri/ leg. psykoterapeut

meggi.bergstrom@gmail.com

Leave a Reply